Agda

Jag har inte skrivit på en vecka, för det sista jag skrev om var Agda, som vi kallade den lilla kattungen. Jag förde henne till veterinären på måndag morgon, och de öppnade till och med dörren, fast jag var för tidig. Jag lämnade in henne och gav dem fria händer att hjälpa henne. De ringde på eftermiddagen och sa att jag kunde hämta henne. De hade då röntgat hennes lungor och konstaterat att de var fulla med vätska. De tog ut vätskan och gav henne antibiotika, samt även näringslösning. De sa att jag kunde ta hem henne, men lät ändå osäkra om hon var helt utom fara. När vi kom hem gick hon på lådan och var pigg och gick omkring lite till och med. Hon var dock väldigt trött och sov mest i min famn. Veterinären hade sagt att jag skulle ge henne mat på kvällen även om hon inte ville ha, så det var inget jag såg fram emot. Det var bara väldigt lite, men i alla fall. Jag måste använda spruta och långsamt försöka få henne att svälja. Hon vägrade inte ta det, men jag måste stryka henne på hakan och inte såg jag om hon svalde eller inte, men till slut hade jag slut i sprutan i alla fall. Jag tyckte att hon bara blev sämre under kvällen och undrade om jag skulle ge henne mer antibiotika, men veterinären hade ju sagt att jag inte skulle ge mer förrän på morgonen. Hon sov bredvid mig i sängen hela natten. Hon led nog på slutet, för hon fick inte luft när lungorna fylldes med vätska igen. När jag vaknade på morgonen var hon stel, men fortfarande varm. Det var väldigt sorgligt att hon fick leva så kort tid. När jag pratade med veterinären efteråt sa hon att det inte skulle ha hjälpt även om jag hade gett henne antibiotikan på kvällen. Här är några fler bilder på Agda. De är inte skarpa, men ändå ganska fina.Hon var väldigt fin.