Lemlandsleden

Jag hade en plan när jag påbörjade min promenad idag. Jag började med Lumparn, så klart. Det fanns en blå fläck bland molnen.

Jag följde sen stigen längs stranden och ämnade gå upp till stenåkrarna. Jag gick dock förbi avtagsvägen dit och tänkte att jag går till sjön och vänder. Det gjorde jag dock inte heller när jag kom dit, för då fick jag se att vandringsledsmarkeringarna visade att man skulle gå upp på berget. Det kunde inte jag motstå. Det var tur det, för nu blev det en riktig vandringsled, inte bara en väg som jag har sett hittills. Jag kom också till en skylt. Den enda jag har sett hittills.

Så intressant! Här är bilder på Bistorpgrottan.

Lemlandsleden går rakt igenom den. Bara så fint!

På följande bild har jag gått igenom och tittar tillbaka.

Jag följde stigen vidare uppför berget och kom till en platå med denna fantastiska utsikt.

Sen följde stenåker efter stenåker, precis som på andra sidan berget.

Det är ju bara så häftig natur här, och roligt att kunna upptäcka något nytt hela tiden. Det finns också ett utkikstorn på berget, men när jag kom fram till det började jag fundera på att jag måste komma fram till en väg innan det blir mörkt. Jag får klättra upp i det en annan gång. Vandringsleden fortsatte, så den vill jag fortsätta att utforska en annan dag. Jag tog fram appen Finland topography, som Mats har laddat ner åt mig för att använda på älgjakten, men som jag inte har behövt ännu. Den visade var på Bistorpberget jag var och åt vilket håll jag rörde mig när jag gick, samt var närmaste väg låg. Bra att ha i skogen. Jag gick ner till Bistorpvägen och hemåt. Mycket praktiskt. När jag kom ner på vår väg gick jag ifatt Mats, som också var ute och promenerade. Vi gick sista biten tillsammans. Han hade handlat, och bjöd på lyxig vardagsförrätt. Han hade köpt gravad lax, som vi åt med kalla kokta ägg och majonnäs. Gott. Han grillade lite kött sen medan jag gjorde aioli, så nu har vi ätit god mat idag. Jag ska visa honom alla fina platser här när vi promenerar tillsammans någon gång.