Stenåkrar

Jag började min promenad längs sjön idag. Först var jag så trött när jag kom hem, att jag bara ville kasta mig på soffan. Jag fick tvinga mig att byta kläder och gå ut och gå. Det var vindstilla på Lumparn.

Jag fortsatte längs stranden. Det var mycket löv på marken i alla möjliga vackra höstfärger.

Jag gick till min nyupptäckta väg, för jag ville följa en annan väg från den uppåt på berget. Jag såg denna underliga knöl på en tall.

Jag upptäckte en stenåker. Det tyckte jag var väldigt spännande.

Sen hittade jag en till.

Och en till.

Och ännu en.

Hela berget var täckt av stenåkrar. Det var en riktigt fin väg. Det är också ganska långt, och eftersom man går uppåt och sedan ner är det ganska jobbigt också. Jag är så nöjd att jag har hittat den. Jag gick ner till Lumparn igen sen. Det hade börjat blåsa lite, men inte så mycket här, eftersom vi har lä.

Det var tur att jag tvingade mig själv att gå ut och gå, eftersom jag gick mig pigg. Jag lagade fyllda paprikor till middag och nu har jag tänt en brasa, som Mats fick tända igen, och nu ska jag njuta av att ta kväll.