Kall promenad

I morse hade jag så mycket krypningar när jag vaknade, att jag trodde att jag måste ringa till sjukhuset och fråga om jag ska ta mer kalcium. Handen darrade när jag skulle stänga av larmet på morgonen. Sen gick jag upp och gav Helge mat och kände ändå att det blev bättre. Efter att Mats åkt i väg på jobb gick jag och promenerade. Det var kallt och blåsigt, men jag hade medvind. Här är jag vid båthusen i Marskil. 

Vilken kall, men fin morgon. 

Jag ville ta en bild av vårt båthus, men det syns inte så bra. 

Jag fortsatte mot Kastören, för jag hade bestämt mig för att gå dit och vända. 

Jag kastade en längtansfull blick mot dit vi åker när vi ska till Brändskär. 

Jag gissade att det nog är fint på Brändskär en morgon som denna, men jag fortsatte mot Kastören. 

Här är Stenlunds båthus. Jag gick till Kastören och vände, och som jag förstod, fick jag motvind där. Jag kände mig också trött, men det var bara att fortsätta. Här har jag kommit till byn och börjar känna av kylan lite. 

När jag kom hem duschade jag och drack kaffe och kände mig väldigt nöjd med min morgonpromenad. Att promenera är nog det bästa som finns för hälsan. Nu ska jag klä om mig och vi ska åka till Kastören. Det är öppet idag, för första gången sen i somras, och burgarkväll, så det ska bli lyxigt att gå ut och äta och slippa stressa med matlagning. Lägligare kunde det inte bli.